Fjärrvärme är den allra vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och mer än hälften av alla bostäder och lokaler i landet värms upp på detta sätt. Fjärrvärme värnar om klimatet och jordens resurser samt är väldigt energieffektiv eftersom man tar till vara på sådant som annars går till spillo, tillvägagångsättet blir då miljövänligt eftersom det minskar på utsläpp och andra resursslösande effekter. I produktionen används bland annat rester från skogen, träavfall och biobränsle av olika slag. Även värme vid elproduktion, avfallsförbränning och överskottsvärme från industrier tas vara på vid produktion av fjärrvärme.
Att använda fjärrvärme är tryggt och bekvämt. Leveranssäkerheten är hög och brukaren behöver inte oroa sig för köldknäppar. Vanligast är att priset för fjärrvärmen sätts per år, det blir alltså inte dyrare per kilowattimme om man skulle förbruka mycket. Fjärrvärmen sköter sig själv och själva aggregatet tar inte mer plats än att det får plats i ett badrumsskåp.
När värme och el tillverkas på samma gång kallas det för kraftvärme. Alltså, när man producerar el uppstår värme som i sin tur blir till fjärrvärme. Detta är en mycket vital del när det gäller tillverkning av förnybar el eftersom det i första hand produceras av biobränslen eller till följd av avfallsförbränning. Det händer också att fjärrvärme produceras i en mindre skala av små värmeverk. Detta kallas också för närvärme.
Fjärrvärme som uppvärmningsmetod uppstod när man jobbade för att förbättra luften i städer. Steg ett var att förflytta förbränningen till ett gemensamt ställe, istället för att varje enskilt hus hade sin egen panna, detta resulterade i stor förbättring av luftkvalité! På sikt bytte fjärrvärmeverken fossila bränslen mot förnybar energi så minskade utsläppen ännu mer. Naturvårdsverket menar att fjärrvärmens omställning är den främsta förklaringen till att Sverige lyckats att nå de klimatmål som kom med Kyoto-avtalet.